BDD, Dysmorfofobi eller Inbillad fulhet

BDD, eller body dysmorphic disorder, innebär att vara besatt av sitt utseende. I en normal betraktares ögon ser det inte ut att vara något fel på den som drabbats. Men för patienten är tillståndet plågsamt. Tankarna på det egna utseendet tar upp hela den vakna tiden och orsakar mycket lidande. BDD börjar oftast i ungdomen, i vissa fall redan i barndomen. Det är lika vanligt att män som kvinnor drabbas.

Det är inte perfektion som dessa människor eftersträvar utan att få se normala ut. De upplever ofta att de är så fula att de knappt kan visa sig bland folk. De kan uppleva att de är så fula att människor kan må dåligt av att titta på dem.

Ofta utvecklas ett maniskt beteende, man upplever att man har hemsk hy, problem med acne, näsan är sned, ögonen skelar, att man är oproportionerlig i kroppen mm. Helt enkelt fruktansvärt ful.

Det kan ofta vara svårt att leva med sjukdomen, livet blir en ständig kamp. Man misslyckas hela tiden med att se anständig ut. Man kan inte gå på fester, middagar eller umgås med andra. Man kan få problem med att vistas på platser där det finns speglar. Man kan få problem att slutföra saker eller fokusera då tankarna ständig börjar vandra till utseendet istället. Köra bil kan vara direkt hälsovådligt eftersom det finns speglar i bilen. Istället för att titta på vägen så granskar man ständigt sig själv istället.

Hur kan det visa sig?
Sjukdomen kan visa sig på olika sätt hos olika personer. Man kanske inte kan gå förbi en spegel utan att konstant kontrollera sitt utseende, hela den vakna tiden upptas av att konstant bekymra sig om hur man ser ut. Hur mycket man är försöker så blir man aldrig nöjd. Man börjar göra sig i ordning många timmar innan man går till jobbet eller skolan. Man upplever att folk stirrar på en och man vågar inte visa sig bland folk för att man upplever att man ser ut som ett monster.

Ett antal av människor som lider av den här sjukdomen tar till alla metoder för att förbättra sig och sitt utseende. Man försöker ständigt gå ner i vikt, tvättar sig hela tiden, använder sig av alla tillgängliga hjälpmedel som krämer, ansiktsbehandlingar eller borstar och kammar håret konstant. Hela den vakna tiden går åt till att bekymra sig över utseendet. Det finns olika grader på sjukdomen. Man kan lida mer eller mindre av den.

Vad ska jag göra?
Plastikkirurgi kan ibland bli ett beroende för människor som dessa. Man opererar sig ofta, blir aldrig nöjd med resultatet efter operationerna. Gör om samma operation många gånger, opererar andra delar av kroppen och skapar en närmast maniskt begär att operera sig. Ett beteende som utvecklas på detta sätt skadar personen på många sätt. Dels fysiskt då man inte kan operera kroppen hur mycket som helst men också ekonomiskt eftersom kirurgi och behandlingar ofta är mycket kostsamt. Personerna kan ofta vara mycket karismatiska och övertygande. Det kan också vara svårt att identifiera personer med sjukdomen innan man lärt känna dem ordentligt.

Känner du igen dig i beskrivningen så är inte ansiktsbehandlingar eller plastikkirurgi rätt sätt att tackla problemet. Du kommer aldrig att uppnå det som du söker genom ständiga och upprepade behandlingar. Rätt sätt att tackla problemet är att tala med någon som kan hjälpa dig. Det finns mig veterligen inte många som specialiserat sig på BDD i Sverige, men medvetandet runt sinnestillståndet ökar. Tala med en psykolog eller terapeut och försök få hjälp och vägledning för att hitta någon i ditt närområde som vet mer och kan hjälpa dig. Det finns böcker skrivna om detta mentala tillstånd som kan ge en viss vägledning. Självhjälp är inte rätt sätt utan sträva efter att hitta någon som förstår problemet och kan hjälpa dig att arbeta med det. Inte en plastikkirurg eller klinik utan en terapeut eller psykolog.